Vindindustrin har upplevt en stark tillväxt under de senaste två decennierna. Både material och konstruktioner har förändrats. Medan vi tidigare hade stela strukturer är gondolen idag roterbart monterad på masten. Det betyder att rotorerna alltid står i vindens riktning. Eftersom rotorbladen kan justeras var för sig runt sin längsgående axel kan hastigheten hållas i stort sett konstant även vid växlande vindhastigheter. Generellt sett kan man säga att vindkraftverkens nominella effekt har fördubblats under de senaste tio åren tack vare tekniska framsteg och strukturella innovationer. Den tekniska vidareutvecklingen när det gäller vindkraftverk har gjort att vindkraftsparker idag kan startas och nedmonteras varsamt. Vindenergi är därför en viktig byggsten i ett energiförsörjningssystem där andelen intermittent produktion kommer fortsätta att öka.

På EnBW Energie Baden-Württemberg är vi måna om att involvera regionala företag när man bygger vindkraftsparker. Då skapas nämligen nya arbetstillfällen exempelvis inom områdena byggmaterial, vägbyggnation och andra anläggningsarbeten, röjning, gastronomi och expertistjänster.

Vindkraft i Tyskland är idag en självständig industrigren. Många företag skapar trygga arbetstillfällen i Tyskland genom vidareutveckling, produktion, konstruktion och drift av vindkraftverk. Under 2012 arbetade omkring 117 900 personer med landbaserad vindkraftsproduktion i Tyskland. Fram till 2030 kan det komma att röra sig om cirka 40 000 nya arbetstillfällen.

Källa: Bundesverband Windenergie BWE (tyska vindkraftsförbundet)

De flesta studier kommer fram till slutsatsen att vindkraftverk inte har någon permanent negativ inverkan på fastighetsvärdet och att det inte heller finns någon konstaterbar koppling till en fastighets värde:

• ”Vad som händer på fastighetsmarknaden […] bestäms av många olika påverkansfaktorer. Orsakssambanden är så komplexa att det är svårt att metodiskt […] hänföra fluktuationer i inköpspriserna till en enda påverkansfaktor.”
• ”Den demografiska utvecklingen fungerar som en primär värdepåverkande faktor, särskilt på landsbygden […], där utbyggnaden av vindkraft främst sker. I Tyskland leder inflyttningen till städerna till en minskad efterfrågan på fastigheter på landsbygden och därmed till sjunkande priser.”
• ”Det enda som kan påverka prisutvecklingen på mark och fastigheter är det faktum att vindkraftverk kan utgöra en riskfaktor för sänkta fastighetsvärden. Strukturella förändringar i omgivningen, som kan utlösa kortsiktiga fluktuationer av inköpspriset, utgör en del av marknadens cykliska karaktär.”
• ”Som det ser ut idag visar aktuella studier att vindkraftverk inte har någon permanent negativ inverkan på fastighetsvärdet."

Källa: ”Faktencheck Windenergie und Immobilienpreise (faktakontroll vindenergi och fastighetspriser): Dokumentation från EnergieAgentur.NRW:s seminarium“ (sid. 8) 2017 – bl.a. med Günter Vornholz (sedan 2011 professor i fastighetsekonomi vid ”EBZ Business School“ i Bochum, specialområde: Nationalekonomisk analys av fastighetsekonomi- och fastighetsmarknader).

För närmare detaljer, se: EnergieAgentur.NRW

En sammanfattning av det aktuella kunskapsläget hittar du här: Vindenergi och fastighetspriser | Klimatforskning Naturlig vind

EnBW Energie Baden-Württemberg AG kommer bara att bygga vindkraftverk om de är ekonomiskt lönsamma. Vindmätningar spelar en viktig roll när det gäller att ta reda på om ett visst område är lämpligt att bygga vindkraftverk på. Då brukar man resa en vindmätningsmast som mäter vindhastigheten på olika nivåer. Dessutom registreras vindriktning, turbulens, temperatur, luftfuktighet och densitet. Undersökningsprocessen avslutas med att rådatan överförs till två oberoende och certifierade vindexperter, som kontrollerar och utvärderar uppgifterna och genomför en lönsamhetsberäkning.

Röda varningsränder på rotorbladen och vitt blinkande ljus på gondolen varnar flygplan i god tid på dagen om att det finns en vindkraftspark här. På natten lyser röda varningslampor på alla vindkraftverk. Reglerna för detta fastställs av behörig myndighet. Lamporna monteras i navhöjd, så att de inte påverkar människornas synfält i deras vardag på marken. När rotorbladen passerar vindkraftverkets ljuskälla kan det, beroende på vindriktningen, se ut som att det blinkar. Vindkraftverken i en vindkraftspark är synkront kopplade, vilket ur betraktarens perspektiv ser ut som om alla vindkraftverk blinkar samtidigt.

Tack vare nya lagar och innovativ teknik kommer den permanenta belysningen av vindkraftverk att upphöra i Tyskland. De röda lamporna på EnBW:s vindkraftverk kommer också att släckas så småningom. Undantag: Ett flygande föremål närmar sig, som flyger lägre än cirka 600 meter inom en radie av sex kilometer runt ett vindturbin. Då tänds de blinkande ljusen på gondolen eller tornet och anger att det föreligger ett hinder, tills det flygande föremålet har lämnat en radie på cirka sex kilometer eller flyger högre. Senast i slutet av 2022 måste, enligt tyska posttillsynsmyndigheten Bundesnetzagentur, en behovsstyrd hinderbelysning installeras på alla vindkraftverk i Tyskland som är högre än 100 meter. Det betyder att nästan alla vindkraftverk påverkas. (Källa: Behovsstyrd hinderbelysning på vindkraftverk)

Tyskland har 30 års erfarenhet av vindenergi. På de orter som har vindkraftverk finns det inga som helst indikationer på att hälsobesvären ska ha ökat. Detsamma gäller för acceptansen av vindkraftverk. I de regioner där man har störst erfarenhet av vindkraft är man som mest positiv till vindkraftverk.

Vindkraftverk omfattas av tillståndsprocessen gällande skydd mot utsläpp. EnBW bygger och driver sina vindkraftverk på ett sådant sätt att de inte har någon skadlig inverkan på miljön eller utgör någon risk vare sig för allmänheten eller för människors hälsa i närområdet.

Enligt senaste rön är det osannolikt att infraljud från vindkraftverk skulle påverka människors hälsa negativt. Jämfört med transportmedel som bilar eller flygplan alstrar vindkraftverk inte mycket infraljud.

Även LUBW (Baden-Württembergs statliga institut för miljö, mätningar och naturvård) drar samma slutsats. Mellanresultaten från institutets mätprojekt ”Tieffrequente Geräusche und Infraschall von Windkraftanlagen und anderen Quellen” (lågfrekvent buller och infraljud från vindkraftverk och andra källor) visar att infraljudsnivån i närheten av vindkraftverk ligger långt under människans perceptionströskel redan inom ett närområde på mellan 150 och 300 meter. Man kunde också konstatera att när ett vindkraftverk startades på 700 meters avstånd ökade inte heller längre den uppmätta infraljudsnivån nämnvärt. Infraljudet alstras då huvudsakligen av vinden och inte av anläggningens drift.

- De tidigare undersökningarna, som LUBW gjort, visar att frågan om infraljud inte utgör något hinder för att bygga ut vindkraften, säger Franz Untersteller, minister för miljö, klimatskydd och energisektorn i Baden-Württemberg.

Källa: https://www.lubw.baden-wuerttemberg.de/

Generellt sett måste man skilja mellan hörbart och lågfrekvent ljud, det vill säga ohörbart infraljud.

I omedelbar närhet av ett vindkraftverk kan man under drift höra ett rasslande ljud från rotorbladen. Bullret från ett vindkraftverk är inte konstant, utan beror i hög utsträckning på rotorns hastighet och andra roterande delar. Bullerutsläppen förändras därför med vindhastigheten och vindriktningen.

Den immissionsrelevanta ljudeffektnivån (nästan maximal ljudeffektnivå) för ett vindkraftverk uppmäts vid en vindhastighet på 10 m/s enligt de tyska FGW-riktlinjerna (FGW: stödorgan för vindkraft och andra förnybara energier). Utlåtandet utgår då från fri ljudutbredning i låg terräng. I verkligheten stöter man sällan på en sådan obehindrad spridning av ljud, utan här representeras det "värsta fallet".

Om vindkraftverket når sin nominella effekt och därmed sin maximala bullerimmission, är de vindinducerade omgivningsljuden på immissionsplatserna också högre och täcker vanligtvis ljuden från vindkraftverket.

När man gör en bullerprognos för vindkraftverk utgår man från det mest ogynnsamma fall som inträffar under nattens mest högljudda timme vid medvind och en temperatur på 10 °C och 70 procents luftfuktighet.

Enligt de tyska tekniska anvisningarna för skydd mot buller (Technischen Anleitung zum Schutz gegen Lärm) ska vissa riktvärden följas beroende på områdesklassning. Följande tabell visar immissionsriktvärdena per användningsområde. Dessa gränsvärden får inte överskridas.

Vilken typ av områdesanvändning som är aktuell i det enskilda fallet framgår av kommunens detaljplan.

Per definition ligger infraljud mellan 0,1 och 20 Hz (Herz), medan lågfrekvent ljud ligger under 100 Hz.

Skuggorna från ett vindkraftverk tas med i beräkningen redan under tillståndsprocessen. En oberoende expert gör en bedömning av platsen i solljus. I hela Tyskland råder lagstadgade gränser som måste följas. De roterande skuggorna från ett vindkraftverk som rör sig över bostadsområden bör därför inte överstiga 30 timmar per år eller 30 minuter per dag. Här rör det sig om teoretiska värden. I praktiken skiner inte solen lika ofta som i teorin. Under "normala" förhållanden utgör de faktiska belastningarna därför bara omkring en fjärdedel av de teoretiska värdena.

Skulle mot förmodan ovanstående immissionsreferensvärden överskridas, kan vindkraftverken utrustas med en sol- och väderberoende skuggreglering. De stängs då av automatiskt om gränsvärdet överskrids.

Normalt sett känner alla vindkraftverk av om det har bildats is på rotorbladen på grund av sämre aerodynamik, eftersom effektkurvan i detta fall avviker från standardkurvan. Om både de meteorologiska mätvärdena och den ändrade effektkurvan anger isbildning stängs vindkraftverket av automatiskt. Efter detta kan det endast startas igen på plats av förvaltaren som först måste kontrollera visuellt att vindkraftverket är isfritt.

De installerade issensorerna förhindrar att det kan falla ner is från ett vindkraftverk som är igång.

På stillastående vindkraftverk kan det, precis som på gatlyktor, bildas rimfrost, som kan lossna från rotorbladen.

EnBW beställer följande projektspecifika rapporter. Vissa av dessa rapporter krävs enligt lag.

• Vind-/avkastningsrapporter
• Avifaunistisk rapport (rapport om beteendemönster hos trotningshotade fågelarter)
• Faunistisk rapport (rapport om beteendemönster hos utrotningshotade djurarter)
• Rapport om fladdermöss
• Landskapsvårdsplan
• Konsekvensbedömning av livsmiljön för flora, fauna och habitat med förundersökning
• Visualiseringsrapport / skugganalys (utlåtande om vindkraftverken med hänsyn till landskapsbilden)
• Preliminär miljökonsekvensbeskrivning/miljökonsekvensstudie (om så erfordras)
• Redovisning av interventionskompenserande åtgärder
• Bullerutlåtande
• Slagskuggeutlåtande
• Turbulensutlåtande
• Stabilitetsbevis
• Utlåtande om iskastning
• Jord- / markrapport
• Uppgifter om brand- och arbetarskydd
• Arkeologisk rapport / byggnadsvägledning
• Ekologisk byggtillsyn

Skogsområden är lika värdefulla naturområden som öppen mark, beroende på hur marken ska nyttjas. Generellt gäller ett minsta avstånd på 200 meter till naturreservat och skyddsvärda skogar för vindkraftverk. Dessutom går det bara att använda naturreservat eller skogar med vissa skyddsfunktioner i begränsad omfattning. Vindkraftverk kan byggas i delvis naturlig skogsmark som har brukats kommersiellt i generationer, förutsatt att man valt rätt plats och undersökt denna noggrant. Det äger rum just nu.

Särskilt i de södra delstaterna (Baden-Württemberg, Hessen, Rheinland-Pfalz) byggs allt fler vindkraftverk i skogsmark. Det beror på den tekniska utvecklingen. Nya vindkraftverk brukar tornar upp sig över trädpopulationen (över 200 m total höjd), vilket gör att det inte blir någon konflikt mellan vindkraftverk och träd. Dessutom ligger skogsmarkerna oftast längre bort från bostadsbebyggelsen, vilket gör att man kan hålla de avstånd som krävs. En annan konfliktpotential är fågelarter som är känsliga för vindkraft (t.ex. den röda gladan). Sådana fågelarter förekommer mer sällan i skogen, eftersom de tenderar att jaga i det öppna landskapet (t.ex. på åkrar och fält). Då är det vanligare med fladdermöss (se Ämneskompass vindkraft i skogsmark / Källa: umweltbundesamt.de).

Åtgärderna i skogen ska också kontrolleras inom ramen för godkännande av immissionsskydd. I detta fall tas även hänsyn till frågor som gäller skogsvårdslagstiftningen såsom återbeskogning eller kompensationsåtgärder. (se Vindkraft i skogen / Källa: Fachagentur Windenergie)

För fundamenten och kranparkeringarna måste man röja i skogen. Av erfarenhet vet vi att det område som behöver röjas för varje objekt är på 0,5 – 1,0 hektar, inklusive tillfartsvägar. Naturligtvis prioriterar EnBW naturvårdsskötseln. Därför förutsätts minsta möjliga ingrepp i skogsbeståndet redan under layoutplaneringen för en vindkraftspark. Enligt tysk skogslagstiftning ska kompensation för det röjda området ske inom samma naturområde.

Själva fundamentytan till en vindkraftspark upptar cirka 350-600 kvadratmeter beroende på typ av anläggning och tillverkare. Detta leder till en permanent försämring av markfunktionen. Endast de cirka 100 kvadratmeter som tornet är byggt på är hårdgjord mark. Resterande yta kommer att täckas med matjord eller grus igen under driftsfasen. Till varje vindkraftverk krävs dessutom en delvis hårdgjord eller grusbelagd uppställningsplats för en kran på cirka 0,15 hektar, både vid byggnation och reparationer. Dessutom krävs ytterligare 0,25 hektar för tillfartsvägar, där befintliga vägar och stigar används, om det är möjligt. För ett vindkraftverk krävs en yta på cirka 16,5 hektar under hela livscykeln. Endast 3 procent av denna yta (mindre än en halv hektar) består permanent helt eller delvis av hårdjord. (Inlägg om platsbehov för vindkraft / källa: Kompetenscentrum för naturskydd och energiomställning)

Rådjur, rävar och harar påverkas inte av vindkraftverken. Det framgår av en treårig studie som gjorts vid högskolan i Hannover.. Innan en vindkraftspark godkänns ska omfattande utlåtanden om miljöskydd och naturvård upprättas på den tilltänkta platsen. Experter, specialiserade på området, gör en bedömning på plats av djurlivet. De analyserar området vid regelbundna inspektioner. Redan på planeringsstadiet tar man hänsyn till avstånden till särskilt skyddsvärda områden, såsom fågelskyddsområden eller naturreservat. Detta gäller även fladdermöss och rödgladan. När det gäller nära hotade fladdermusarter föreskriver godkännandemyndigheten ofta att vindkraftverken ska vara avstängda vissa tider på natten. Under flyttfåglarnas flyttperioder är vindkraftverken även avstängda under dagen.

Decentraliserad energiproduktion är ett av de uppställda målen för energiomställningen. Det är nämligen vettigt att generera så mycket el som möjligt där den behövs. Det ger ökad försörjningstrygghet och bidrar till att utbyggnaden av transportledningar kan bantas ner till ett minimum.

Ett vindkraftverk består huvudsakligen av ett torn, rotorblad och en gondol med en generator. De specialkonstruerade rotorbladen sätts i rörelse av motvinden. De gamla sädeskvarnarna från förr fungerade på liknande sätt. I rotorns nav (den punkt där rotorbladen möts) utnyttjas rotorernas rotation för att driva en generator som producerar el. Elen i en cykeldynamo genereras på liknande sätt. Ett vindkraftverk startar vid en minsta vindhastighet på mellan 3 och 4,5 meter per sekund, beroende på vilken typ av vindkraftverk det rör sig om. De uppnår sin högsta effekt vid en nominell hastighet på 10 till 14 m/sek. Skulle det bli storm vänder vindkraftverket automatiskt rotorbladen från vinden och stänger av sig självt. Rotorbladen fortsätter sedan att snurra långsamt, frikopplade från generatorn.

Generellt sett är vindkraft ett av de mest effektiva sätten att producera el på. Råvaran ”vind” är outtömlig och kostnadsfri. Ungefär 50 procent av energin som träffar vingarna omvandlas till el. En bensinmotor i en bil omvandlar bara max 40 procent av energin.

Eftersom luftgenomströmningen är proportionell och vindkraften beroende av vindhastigheten i kvadrat betyder det att vindkraften är beroende av vindhastighetens tredje potens.

Pvind= 0,5 * ρ * π * R2 * v3

Den avgörande faktorn för vindkraften är alltså dess hastighet.

Om vindhastigheten ökar med 3, så ökar vindkraften med 3x3x3 = 27 gånger.

Luftens densitet har en linjär inverkan på vindkraften. Kall luft är tyngre än varm luft. Därför levererar exempelvis ett vindkraftverk vid samma vindhastighet cirka 11 procent mer vindkraft vid -10°C än vid +20°C. Eftersom luftens densitet också beror på det omgivande trycket, har hög- och lågtrycksområden samt uppställningsplatsens höjd inverkan på vindturbinens avkastning.